Idag berättade pappa för mig att man faktiskt kunde köra tjejvasan tjejvättern, tjejsimmet osv. Ja visst kan man det. men vilken utmaning är det man behöver ju inte ens träna för att orka det. En mil springnng. det gör jag ju varje löppass i princip. och tre mil på skidor och 9 mil på sadeln, nja, det är för lätt. det ska vara riktiga. Det ska vara jobbigt och tufft, en utmaning! och det viktigaste är att jag tror att jag klarar det. tror det är värst efter 5 mil, då gäller det att komma på någon peppande trigger!
Idag stakade jag 5,2 km på 30 min, vilket kanske inte är så bra i sig men jag har förbättrat tiden sen sist. Sen sprang jag en km på 5 min och rodde lika länge och lika fort och efter det gick jag och skakade zumba-rumpa! Stakningen är ju inte så kul, man blir inte så inspirerad av att glo på den där stolpen men tror det är bra att träna på att inte tänka bara göra.
På jobbet idag har jag varit och mötat med HR-Chefen för sjukhuset samt Landstings direktören. Två olika mötet och olika agendor men intressanta på sitt lilla vis. Det är så mycket som man som fotfolk bara kan ana sig till.
Sålt bilen idag också. P vill köpa en ny soffa för pengarna. Vi får väl se säger snålänningen...
