en av dem

Fan jag har blivit en av dem. en av dem jag brukade hata. som jag hatar. Jag är en av de 90-95% som åker ensam i bilen. Men det är inte mkt jag kan göra åt det för det är ingen på mitt jobb som bor där jag bor och jobbar de tider jag jobbar.. men så länge jag bara använder bilen till resor jag är tvungen att resa med bil får jag väl vara nöjd.
Som den här helgen åkte jag till Linköping och lämnade mina sista saker som jag inte längre behöver i mitt nya hem. Det gick inte riktigt ta dem på Swebusen... Mamma fyller år, och jag är glad att släkten inte får för sig att komma varje år. och även om jag tycker att farmor behandlar oss som inte bor i stockholm sämre än de som bor där är jag lika glad varje gång jag träffar dem att mina föräldrar valde att flytta från den staden..

Kristoffer (Buttman) sa att hade jag haft min blogg på nåt annat ställe hade jag tjänat pengar på den eftersom i allafall han är inne och läser den. men även om det hade varit kul så tror jag inte orkar med projektet att flytta den.. för då vill jag ju ha med mig det jag redan skrivit... Dessutom vill jag ju inte bli någon kapitalist ;)..

Tant Inga (min gamla granne) började nästan gråta idag när jag sa att hon var som min extra farmor, hon är så söt. och det är så kul när jag pratar skit om sin son (som är läkare) för att han förbjudit henne att cykla.

(jenny har bokat in en tid för oss hos tatueraren, men säg inget till mina föräldrar..)

Det här blev långt och bara massa strunt!
och mina föräldrar är toppen!

jobb

Jobbet har börjat. och ibland blir jag så arg för att man inte kan få några raka besked om saker. som typ, när jag vickar för vem, vad jag är ansvarig för, vilka tider som gäller för mig och när då. sen blir jag arg fast folk kommer tillbaka och har saker i kroppen, även om de inte är påverkade av det så syns det på våra drogtester att de har opiater i kroppen. fan. bara att boka en biljett bort här i från igen.

Fick lite panik igår när jag insåg att jag jobbar till 21 idag och inte 16:30.. lägenheten som ska städas osv.. och imorn har jag ju hästen! och på torsdag ska hon hämta nyckeln.. vore bra om det blev fredag istället... ska jobba på det..

Min pojkvän är fö den bästaste!

fredag den 13e

Jag bestämde mig till sist för att åka till affären och köpa bananer och ett frimärke. tänkte skcika födelsedagskort till min brors sambo emma som fyller år dagen innan min bror gör det. Men eftersom min bror är i USA på turne så får han inget kort... Iaf, jag cyklade iväg till ica, himlen var mörkmörkblå och jag hoppades att jag skulle hinna innan regnet kom. in på ica handla, cykla hem, så var planen. påväg hem hörde jag hur de spelade I´m yours från ED och kom på att de faktiskt tar studenten idag. jag var glad och det regnade inte. postade vykortet, kom hem och skulle skära ner melonen som jag köpt i pastasalladen. inser då att jag ju glömt ta mina varor från bandet. shit, vad gör jag, cyklar tillbaka var första tanken, springer ut till cykeln, springer in igen och byter tröja, om det börjar regna, så slipper den jag har bli blöt och missfärga mig.. kommer ut. Det regnar. massor. springer in och hämtar bilnyckeln, springer till bilen, blir blöt. kör till ica och springer in, blir dyngsur. tar mina saker och springer ut till bilen igen, ser ut som en dränkt katt. det är nästan översvämning på gatorna nu.. Stackars de som tar studenten och åker runt på flak... och det åskar och blixtrar.. kanske ska koppla ner..

och snart åker jag till finland och min regnjacka är i linköping eftersom jag glömde den där igår... yes asså!

(och på måndag får jag pussa på patrik igen! (jag har ju inte gjort det sen i söndags..))

j'vla skit

idag när jag kör ett flyttlass hem till linköping ringer fredrik, vår kårhusföreståndare.
"Linnea, du har körkort va?"
jo jag kör bil precis nu svarar jag
"vad gör du törsdag em, fredag lördag och söndag?"
Jag åker till finland på fredag...
"jaha, vad synd, jag hade nämligen ett backstagepass till hultsfred att erbjuda dig. vi behöver nån som kör."
helvetes jävla skit tänker jag, jag skiter i jukola, sen tänker jag, nej det kan jag ju inte.. vi lägger på och jag har sån ångest, så jag smsar runt till folk och frågar om råd. fredrik säger att jag får en stund.. Johanna svarar rätt snabbt att hon inte är sugen på att åka, åker inte hon blir det inget lag tänker jag. men så ringer Sasse, vår coach. och coachens ord är lag. "Det är självklart du springer"
så själklart är det inte men ok, skönt att ngn annan bestämmer åt mig ändå..
så jag får klara mig utan hultan i år. och utan patrik till på måndag(han har ju också backstagepass där).
jaja nu ska jag äta och sen packa upp mina saker i det nya huset..
puss

dum skolpolitik

fan vad jag starkt ogillar den svenska regeringens skolpolitik! omdömen från år 1 kommer bara öka på det dåliga psykiska måendet i skolan. om en elev inte klarar skolan ska det komma fram utan att man behöver ha "betyg" för barn!

arghh!

(jag köpte en ny telefon idag. en 3 med skype.. vi får hoppas att den är lika bra som min gamla. antagligen inte)

examen

I torsdags tog jag examen men jag kan fortfarande inte förstå det... det kommer nog antingen i höst, i vår när vi kommer hem från resan eller hösten efter det..

jag har ju varit på några examen på elmia innan, men min gick helt klart toksnabbast!.. jag hann aldrig fatta att jag var där. kan också berott på att jag var rastlös och inte kunde sitta still.. På onsdagen var vi på säsongsavslutningen på kåren bara för att det var sista gången som riktiga programstudenter. jag och jenny fick fixa in anna eftersom hon aldrig varit på kåren och inte hade studentleget med sig. haha det var kul. men iaf det jag skulle komma till var att jenny hintade om att jonas ställt frågor till henne om vad jag gjort under min studietid.. så jag vaknade vid 4 och började konstruera ett tal, om jag skulle vinna årets hälsoit.

när stefan och lana kom upp på scenen ökade min puls enormt, och även om jag rätt snabbt förstod att det var mig de pratade om rusade blodet.. jag glömde hälften av vad jag tänkt säga, men det gjorde inget. och även om det var ett kort tal så hann jenny, lena, gurkan, mini och jennys mamma börja gråta.. jag började gråta sen när vi kom ut till mingelhallen och fick se pappa.. hämtade mig dock snabbt.

ikväll blir det fest på 8c. kommer bli galet 50 pers kommer.. ojoj...

känslor

jag har sett tre avsnitt av one tree hill idag, vet inte om det är därför jag är sån här..

jag har så sjukt svårt att kasta saker. allt från färgatpapper och nålar och sånt man kan pyssla med kanske sådär sån gång i framtiden om hundra år men även skor och kläder. även om jag inte använt dem på lääääääänge. vissa saker har följt med i byrån från lkpg till bymarken tillbaka till linköping för att flytta till tändsticksgränd och sedan hit till rosenlund. ska de få åka med på ytterliugare resor?

varför lägger jag på mina saker så många känslor. jag kan liksom inte separera från dem. för att de är en bit av mitt förflutna. typ mina rosa-vita basketskor. kommer jag ha dem på jobbet i sommar? nej. kommer jag ta med dem till nya zeland. nej. kommer jag ha dem när jag kommer hem? kanske om jag ska på fest med high school tema.. maria kanske kan få dem..

och jag kan inte fattat att jag tar examen på torsdag..