Men Lin, genom att erkänna att det finns stereotyper blir du ju en del av dem! och utnyttjar dem.. jag mår dåligt om nån ska betala för mina drinkar på krogen eller göra något som är "typiskt manligt". Och alla tjejer vill väl egentligen ha en man som kan visa och tala om känslor. annars är de dumma.. och jag tar visst till mig om nån skulle tycka att det jag säger är fel. tex när johan och jag diskuterar jakt. jag diskuterar ju mest för att provocera, för att inte tycka som alla andra, men jag har inte alltid rätt. för jag är inte så ung så att jag vet allt. Jag fick också höra att jag var en pojkflicka när jag växte upp, trots att jag älskade att bädda ner mina dockor och klä av och på dem. men sen hade vi ju legot.... uttrycket pojkflicka tror jag kommer ifrån att man uppfostrats på ett rätt neutralt sätt. att föräldrarna inte var typiskt manliga eller kvinnliga. min pappa lagar maten bäst, syr, lagar TVn och alla andra elprylar, samt svimmar om nån av oss barn blöder.. som den gången när jag kom hem från sjukhuset efter natt-DM 03 eller när det nu var.. Eller så beror det på den beryktade utomhus pedagogiken eller det faktum att jag har två äldre bröder...
Men man kan inte klaga på dem som inte är uppväxta på annat sätt, de vet inget bättre.. som när vi i klassen diskuterade om man kunde ha röda kläder på en nyfödd pojke. hell yeah sa jag. andra var helt emot. knasiga, men det är deras åsikt.. Jag är den jag är, och bara för att jag skulle få för mig att gå i klackskor betyder ju inte det att jag sviker mina ideal, de kan ju ändras, precis som alla andra. men du har nog rätt. jag ser dig som den rebelliska, männsika som försökte gå sina egna vägar och vara emot allt och alla, kanske för att du var rädd för att inte passa in om du försökte göra det.. bättre att bränna broarna från början i såna fall? Men du är en annan nu, jag vet..
För att gå vidare: jag mår bra! det är nästan mars vilket betyder att min och jennys avvecklingsplan börjar närma sig klimax, och jag blir redan sådär töntig av kärleksmusik....
Måndagspassen på Sense är rena terapin för mig. först 55 min intensiv spinning sen 30 min core. på spinning är det bara att trampa för fulla muggar, sjunga med och tänka tankar. jag njuter verkligen. känner mig så stark när jag kommer därifrån trots att kroppen darrar av trötthet..
och snart är det söndag och då kommer johan hem från kanada! Killen smsade mig och skröt om att han varit på topptur ensam med Petter.. Men vadå, han är väl inte så speciell, han är ju en människa som alla andra.. Mitt problem är nog att jag inte tycker att nån annan är mer speciell än jag själv. jag har dock mormor som idol och förebild.. Sen blir jag lätt stolt över människor i min omgivning, och för vissa msk bankar mitt hjärta hårdare än för andra. ähh, jag lägger ner det här
för nu ska jag äta frulle! kanbske blir det första semlan på tre år också idag. det är ju fettisdagen!
från Ärik till svenska folket: http://www.ds.hj.se/~hilife/klunk.swf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar